Det var en gång ett dårhus. En dag kom några smarta män i vita rockar som skulle se om någon av dårarna hade blivit frisk. De målade upp en lagom stor dörr på en vägg i huset. Sen sa de:
- Gå in genom dörren.
Alla dårar började springa mot dörren och slå huvudet i väggen. Utom en.
- Varför försöker inte du gå in genom dörren? frågade de honom.
- Ha, de där idioterna fattar inte att jag har nyckeln!

Kamelungen frågar sin pappa:
- Varför har vi inte vackrare, glänsande päls?
- För att vi ska kunna gömma oss i öknen! Svarar hans pappa.
- Varför har vi så konstiga stora hovar?
- För att vi ska kunna ta oss lätt över öknen! Svarar hans pappa.
- Varför har vi så konstiga pucklar?
- För att vi ska kunna lagra mycket vatten när vi tar oss över det varma öknen! Svarar hans pappa.
- Nu förstår jag det mesta, säger kamelkalven, jag bara undrar nu.
- Vad har vi här att göra i Kolmårdens ZOO?

Den gamla damen stod länge och tvekade i gathörnet. Trafiken var livlig och hon vågade sig inte över. Kommunfullmäktiges ordförande råkade komma förbi, tog den gamla damen under armen och eskorterade henne över gatan.
- Tack ska han ha, det var vänligt.
- Åh det var så lite så. Men nu kanske damen röstar på mig vid nästa val?
- Ånej, det är mina ben det är fel på , inte på huvudet!

En kille som låg i lumpen hade en fru som just skulle föda barn. Hans permis var slut och han var tvungen att återvända till luckan.
- Jag avskyr att behöva lämna dig så här, sa han, men jag måste. Du kan väl skicka ett telegram och säga hur det går. Men jag vill inte att killarna på luckan ska få reda på det, det blir bara en massa tråkningar och sånt. Skriv inte baby i telegrammet, skriv nånting annat - skriv "tekanna" till exempel.
Så gav han sig av till sitt regemente. Ett par dagar senare fick han telegram:
’Tekanna, tekanna, tekanna. Två med pip och en utan.’

Kvinnoversionen:

Kvinna 2:
- Åh! Du har klippt dig! Och det är så sny-y-y-ggt!
Kvinna 1:
- Tycker du det? Jag var lite osäker när hon var klar. Jag menar, tycker du inte att det är för fluffigt?
Kvinna 2:
- Nej, oh nej! Nej, det är perfekt! Jag skulle vilja klippa mig så, men jag tycker mitt ansikte är för brett. Jag kan inte göra så mycket med mitt hår på grund av det.
Kvinna 1:
- Skojar du? Jag tycker ditt ansikte är förtjusande. Du skulle kunna ha en sådan där frisyr som ligger i lager - det skulle se så bra ut på dig. Jag var faktiskt på väg att välja en sån frisyr, men jag var rädd att det skulle framhäva min långa nacke.
Kvinna 2:
- Nej, menar du allvar. Jag skulle dö för att få en sån nacke som du har! Om jag bara kunde få byta mina breda axlar mot en nacke som din!
Kvinna 1:
- Du kan inte mena allvar! Jag vet andra som vill ha lika breda axlar som dig. Allting sitter så bra på dig. Jag menar, titta på mina armar - ser du hur korta de är. Om jag hade haft dina axlar skulle jag kunna hitta kläder som passar mig mycket lättare.

Mansversionen:

Man 2: Klippt dig?
Man 1: Jepp.

När jag vaknade i morse kände jag mig på dåligt humör. Det var jag bara glad över, det visade ju att jag hade känslor.

Sedan tog jag barnsalva i stället för tandkräm på tandborsten. Då förstod jag att även den bäste kan göra fel. Jag kände mig djupt tacksam över den insikten.

När jag öppnade kylskåpet föll ett mjölkpaket ut, gick sönder och stänkte ner mina byxor och skor. Jag intalade mig att det var bra för ovanlädret. Byxorna hade jag ändå tänkt byta. Under tiden kokade frukostkaffet över. Det påminde mig om att kaffe på tom mage är hälsovådligt.

Just som jag slagit igen ytterdörren märkte jag att jag hade glömt nycklarna. "Den stunden, den sorgen" nynnade jag och tänkte på att jag inte behövde bryta mig in förrän efter arbetet. Att de nya byxorna fastade i cykelkedjan och att jag råkade köra rakt in i grannens häck, spelade egentligen ingen roll: Tur att det inte var dyrare byxor, mumlade jag glatt.

På jobbet tog jag in kaffekoppen till skrivbordet och spillde ut det mesta på manuset till kvartalsrapporten. "Tur att det bara var ett fjortondagarsjobb som blev förstört, det kunde varit ett treveckors arbete" vrålade jag ut i korridoren.

På hemvägen skulle jag ta ut pengar, men kortet försvann in i bankomaten och kom tyvärr inte ut igen. "Nåja, pengarna hade jag ju ändå bara gjort av med," filosoferade jag och utövade några avslappningsövningar. Låssmeden kostade bara 400 kronor!!! Och explosionen när jag knäppte på TV-n blev inte särskild kraftig. Nu kan jag skaffa text-TV också blir omtapetseringen äntligen av, så himla bra!

Det är fint att tänka positivt, tänkte jag positivt och kastade mig på sängen så benen (på sängen) vek sig, annars vet man inte vad som kunde gått snett idag...

Han beställde kondomer på postorder, 1000 stycken. Han löste ut och räknade, fann att det bara var 999. Så han skrev ett reklamationsbrev i hårda ordalag till firman.
Tre dagar senare fick han svar med vidlagt gummi:
’Hoppas att vi inte förstörde helgen för herrn!

- Hur får du en man att flämta och skrika i sängen?
- Genom att hålla en kudde över hans ansikte.