En kvinna går till sin läkare och undersöker möjligheten att få sina blygdläppar opererade. De är nämligen alldeles för stora.
Hon ber också läkaren att hålla operationen hemlig, därför att hon tycker att den är genant och att hon vill att ingen ska få veta. Läkaren går med på detta.
När hon vaknar upp efter operationen finner hon tre rosor vackert placerade på bordet bredvid sängen. Hon känner sig förolämpad och ropar omgående på läkaren och säger:
- Jag trodde jag bad er att inte berätta för någon om operationen!?
- Oroa dig inte, säger läkaren. Jag har inte berättat det för någon.
Den första rosen är från mig, därför att jag beundrar dig för att du har gått igenom detta helt ensam. Den andra rosen är från min sköterska. Hon assisterade mig under operationen och har dessutom gått igenom samma operation själv.
- Men den tredje rosen då? Frågar hon.
- Jo, säger läkaren, den rosen kommer från en kille en trappa upp på brännskadeavdelningen. Han vill tacka dig för sina nya öron.

En dag var Sven ute och gick och såg sin kompis Olle komma åkande i en splitterny cab.
Olle stannade vid Sven och visade upp ett stort smil, mycket nöjd med sin nya bil!
- Olle, var har du fått bilen ifrån? frågade Sven.
- Stina gav den till mig.
- Gav hon den till dig? Jag visste att hon gillade dig, men det här är ju löjligt!
-Så här var det, sa Olle. Vi var ute och åkte längs kustvägen mitt ute i ingenstans.
Helt plötsligt kör Stina in på en lite skogsväg, stannar och kliver ur bilen. Sen kastade hon av sig alla kläderna och sa:
- Olle! Kom och ta det du vill ha!
Så jag tog bilen och åkte iväg!
-Du är smart, sa Sven, kläderna hade aldrig passat dig!

En europeisk oljemiljonär var nere i arabvärlden för att inspektera sina borrtorn.
Efter att ha bott ute i ödemarken och levt som en beduin ett bra tag, började han i alla fall känna lusten komma krypande, så han frågade en av gubbarna vad de själva brukade göra, där fanns ju inga kvinnor.
- Jo, du ser det där skjulet därborta, där står en kamel, som vi brukar ta om det blir kris! Berättade araben.
- Nää, fy fan! Då får det hellre vara, tyckte han.
Men efter flera månader blev han mer och mer desperat och började snegla mer och mer bort mot skjulet, där kamelen stod, och sent en kväll, när ingen såg honom, smög han bort, öppnade dörren och såg på kamelen som stod där bred och väldig med rumpan mot dörren och en liten stege nedanför. Så han klättrade upp för stegen, drog ner byxorna och satte igång för fullt, när plötsligt dörren öppnades och en av jobbarna tittade in.
Han kunde inte tro sina ögon och stod tyst en lång stund men sa sedan tveksamt:
- Ja...så kan man ju också göra...men vi brukar ju förstås hoppa upp på den och rida in på närmsta bordell!!!

Det var tre stycken kvinnor som jobbade på ett kontor. Varje dag gick deras kvinnliga chef därifrån tidigt. En dag föreslog en av de tre kvinnorna att de skulle smita från jobbet precis efter att chefen hade gått, det gick de med på och sagt och gjort, de tre kvinnorna begav sig hemåt. När en av kvinnorna kom hem så gick hon upp till sovrummet och kikade in. Där låg hennes man med chefen, som tur var såg de henne inte. Nästa dag på jobbet så sa de två andra arbetskamraterna:
- Det var kul, det får vi göra om!
- Nej, aldrig i livet! säger den tredje. Jag höll ju på att åka fast!

Lördag morgon gick jag upp tidigt, klädde tyst på mig, gjorde i ordning lunchpaketet, tog med mig hunden och slank tyst in i garaget. Jag hakade på båtsläpet på bilen och backade ut ur garaget bara för att finna att regnet stod som spön i backen. Det var full storm, så jag körde tillbaka in i garaget, satte på radion och fick höra att vädret skulle vara uselt hela dagen. Jag gick tillbaka in i huset, klädde tyst av mig, och gled in i sängen. Jag tryckte mig mot min frus rygg, med helt andra förväntningar, och viskade:
- Vädret är fruktansvärt dåligt.
Min kärleksfulla fru sen tio år, svarade sömnigt:
- Jaså? Men kan du tro att min idiot till man är ute och fiskar i det där?

Har ni hört talas om buss chauförren som inte kunde säga S?

Svar: FLAPPNA AV, FLAPPNA AV. ALLA FÅR FITTA !

Det var lappgubben Kyrpi som skulle upp på fjället och räkna sina renar. När han kom upp till kåtan upptäckte han sin kollega lappgubben Sampo stå och våldta en ren...
- Vo gör tu Sampo, frågade Kyrpi.
- Jo, je va te toktorn ikår o sa att je hatte sån värk. Tå sa toktorn att Voltaren pruka hjälpa...

Eva och Sven Holmlund, som inte lyckats få några egna barn, hade bestämt sig för att anlita en så kallad surrogatpappa för att bilda en liten familj. På morgonen den dagen surrogatpappan skulle komma på besök, kysste Sven sin Eva och sade:
- Jag sticker nu älskling, han kommer nog när som helst. En halvtimme senare kommer en babyfotograf till bostadsområdet för att försöka sälja sina tjänster med hjälp av dörrknackningsmetoden.
- God morgon fru Holmlund. Ni känner inte mig, men jag har kommit för att...
- Å! Ni behöver inte förklara och säg gärna Eva, svarar fru Holmlund, jag har väntat på Er halva förmiddagen.
- Verkligen? sa fotografen. Det var väl bra det, jag är ju specialist på bebisar.
- Det var just det som jag och min man har hoppats på, kom in och sitt.
- Hur kan vi nu komma igång? sa Eva lätt rodnande.
- Överlämna det problemet till mig, säger babyfotografen, jag brukar oftast först försöka med ett par omgångar i badkaret, sedan en på soffan och kanske ett par på sängen. Ibland kan det vara tid med en omgång på vardagsrumsmattan, där det blir lättare att rulla runt i pigga ställningar.
"Badkaret, vardagsrumsmattan? Inte konstigt att det gick dåligt för mig och Sven" tänkte Eva.
- Tja Eva.... Ingen kan väl garantera nåt perfekt varje gång. Men om vi provar flera olika ställningar och jag knäpper från sex eller sju olika vinklar är jag säker på att Ni kommer att bli nöjd med resultatet.
- Jag hoppas att det går ganska fort, säger Fru Holmlund hest.
- Viss tid måste man nog räkna med, i mitt yrke måste saker och ting få ta nödvändig tid. Jag skulle kunna skjuta några snabbisar på kanske fem minuter, men då skulle Ni nog inte bli så särskilt nöjd med resultatet.
- Skulle jag inte det...? svarar Fru Holmlund lätt frågande.
Fotografen öppnar sin portfölj och tar fram en mapp med barnbilder.
- De här fixade jag på taket av en Londonbuss, säger han med ett leende.
- Oh min Gud!! utropar fru Holmlund medan hon allt mer intensivt börjar tugga på en näsduk.
- Och de här tvillingarna blev verkligen lyckade trots att deras mor verkligen var svår att arbeta med.
Fotografen räckte över fler bilder till fru Holmlund.
- Var hon svår? frågade fru Holmlund.
- Ja, jag är rädd för det. Jag blev till slut tvungen att ta henne till Kungsträdgården för att få jobbet ordentligt utfört. Folk trängdes omkring oss i fyra eller fem led för att se ordentligt vad vi höll på med.
- I fyra eller fem led? viskade fru Holmlund medan hennes ögon nu blänkte av skräckblandad förvåning.
- Just det, sa fotografen, och i mer än tre timmar dessutom. Mamman gnällde och skrek hela tiden, så jag hade verkligen svårt att koncentrera mig på uppgiften. Mörkret närmade sig också, så jag blev tvungen att jäkta på mina skott, men till slut när några ekorrar började att nafsa i min utrustning blev jag tvungen att ge upp.
Fru Holmlund lutade sig framåt.
- Du menar att de verkligen tuggade på din .....utrustning?
- Ja precis så var det. Om Du är färdig nu så sätter jag upp mitt stativ så vi kommer igång på allvar.
- Stativ???
Eva börjar nu att se väldigt oroad ut.
- Ja, jag måste använda ett stativ att vila min Canon mot. Den är nämligen alldeles för stor att hålla i själv medan jag gör mig klar för aktion. Förstår du Fru Holmlund? ... Hallå, Fru Holmlund...!!??